Ingrid

Hemma från helgens äventyr på Glastonbury. MIna armar och axlar gör jätteont efter att ha stått i spöregn på måndag morgon med min röda rullväska på huvudet i tre timmar. Det går lätt så när 200 000 försöker lämna en festival samma morgon och man inte hade någon ryggsäck att packa i.

Hur som helst var festivalen underbar, lerigt och blött men sjukt skoj och min hjälte Rufus Wainwright gjorde tidernas bästa spelning. Den innehöll allt: politik, mina favritlåtar, hans piano, läppstift, högklackat och lite Drag med en inövad dans. Min recension av festivalen finns här: http://www.lastfm.se/user/arrdis/journal/2007/06/25/459913/ 

Det fanns nakna hippies i hammockar, herbal E som inte var särskilt mycket starkare än ett par koppar kaffe, Banksy-skapelser som skulle likna Stonehenge, Lera lera lera, åska, Silent disco, sjukt dyr mat och sinnessjukt många bra band. Mina favoriter bortsett från prins Rufus var Noisettes och Bloc Party. Björk var något av en besvikelse, och Modest Mouse var sinenssjukt tråkiga tyvärr. Resten var perfetto.

Vi tältade med Simons gamla skolvänner vänner från London som alla var ganska rah-rah (typ posh fast med lite annan betydelse). Två pluggade på Oxford, varav den ena "I do art" gav mig kommentarar var femte minut om ljushowen från Chemical Brothers spelning. Fast de var inte störiga på nåt sätt, bara väldigt smarta och sofistikerade och bleka. Tror egentligen bara jag var lite avundsjuk.



Helgens nyheter om att Henry lämnat Arsenal förstörde Rickys helg och han blev allvarlig upprörd om man nämnde det faktum att han gick för bara 16 milljoner pund (enligt Ricky väldigt lite i sammanhanget). Alla tidningar i London kallar efter Fabregas att lämna Arsenal också. Ricky är förtvivlad.

Ska hoppa ner i sängen nu. Lämnar lite leriga bilder här under. Tog inte med mig kameran (bra val) så har bara simons udda bilder att lägga in.






Detta året var förresten väldigt torrt - jämgört med sist de hade Glasto 2005 http://flickr.com/photos/rupert-r/22159343/in/set-510363/